﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2865
Titel Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. -- del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014
Titel.kortform Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m.
Titel.dokumentnr ESV 2015:25
Titel.överordnad
Utgivningsår 2015
Utgåvenr Dnr: 5.5-269/2015
Ställe Bilaga 1 Ordlista, s. 171--189
ISBN-kod
ISSN-kod 1402-7119
SAB-kod
Utgivare.1.nu.organisation Ekonomistyrningsverket
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenUppdelat
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenUppdelat

svTE anläggningstillgång
svDF tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav
svAN Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

svTE anskaffningsvärde
svDF utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning
svAN I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

svTE anslag
svDF utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om
svAN Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Regeringen kan underindela anslagen i anslagsposter och delposter.

svTE anslagsbehållningar
svDF kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut
svRETE ramanslag
svAN Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom anvisade eller minskade medel på ändringsbudget, och dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och vårpropositionen görs en prognos över förändringen av anslagsbehållningar för de kommande åren. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

svTE anslagskredit
svDF tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår och som därmed minskar totalt disponibelt belopp
svRETE ramanslag

svTE anslagssparande
svDF outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår
svRETE ramanslag

svTE ansvarsförbindelser
svUPTE eventualförpliktelser
svDF befintliga förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet
svAN Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Ansvarsförbindelser benämns i vissa fall eventualförpliktelser, bl.a. i flera internationella redovisningsrekommendationer, men detta har inte alltid exakt samma betydelse. Ansvarsförbindelser redovisas ”inom linjen” i (anslutning till) balansräkningen men de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

svTE avgift
svDF ersättning som betalas för en motprestation
svAN Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader, såväl direkta som indirekta (full kostnadstäckning).

svTE avräkning med statsverket
svFK En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med statsverket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en koncern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statens centralkonto i Riksbanken.

svTE avräkning mot statens centralkonto
svDF myndigheternas betalningar från och till statens centralkonto i Riksbanken, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto

svTE avsättning
svFK Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra såväl till belopp som till tidpunkt för infriande.

svTE balansomslutning
svDF summan på vardera sidan av en balansräkning
svAN Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

svTE balansräkning
svDF dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital

svTE beredskapstillgång
svDF tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål
svAN Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

svTE bidrag
svDF ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation
svRETE transferering
svAN Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering.

svTE bokföringsmässiga grunder
svDF princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till
svAN Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

svTE bokfört värde
svDF det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen
svAN Det kan avvika från marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

svTE bruttobudgetering
svDF budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på inkomst- och utgiftssidan på statens budget
svAN Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar och utgifterna redovisas mot anslag. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens ekonomi och underlätta förståelsen av statens budget.

svTE bruttonationalinkomst
svSYTE BNI
svDF bruttonationalprodukten justerad för faktorinkomster, t.ex. löner till och från utlandet

svTE bruttonationalprodukten
svSYTE BNP
svDF värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år

svTE bruttoredovisning
svUPTE nettoredovisning
svDF redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. inte kvittas mot varandra
svAN Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för budgetering på statens budget används begreppet bruttobudgetering.

svTE budgeteringsmarginal
svDF skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet
svRETE takbegränsade utgifter, utgiftstak för staten
svAN Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.

svTE budgetsaldo
svDF saldot, dvs. slutsumman, i statens budget
svAN Saldot består av budgetens inkomster minus budgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Budgetsaldot är per definition lika med statens lånebehov med omvänt tecken.
svRETE statens lånebehov

svTE budgetunderskott
svDF negativt saldo i statens budget som uppkommer då utgifterna är större än inkomsterna
svRETE statens budgetsaldo
svAN Ett budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov.

svTE budgetöverskott
svDF positivt saldo i statens budget som uppkommer då inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden
svRETE statens budgetsaldo

svTE börsvärde
svDF det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på en fondbörs

svTE CSA-avtal
svFK En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använder Riksgäldskontoret CSA-avtal.
svRETE skuldbytesavtal
enUPTE credit support annex
enUPTE CSA

svTE dagslån
svDF lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. ”pengar över natten”

svTE derivatinstrument
svSYTE skuldskötselinstrument
svFK Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal.
svRETE option, skuldbytesavtal, termin
enUPTE swap

svTE effektivitetsrevision
svDF den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av hur effektiv den statliga verksamheten är
svAN Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

svTE eget kapital
svDF skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen
svAN Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget. I årsredovisningen för staten benämns det egna kapitalet Nettoförmögenhet.

svTE ekonomisk händelse
svDF alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndigheternas tillgångar, skulder eller kapital
svAN Dessa förändringar beror på statens/myndigheternas ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

svTE eliminering
svDF moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning
svAN I statens årsredovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter (även affärsverk) liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens ekonomiska resultat och ställning.

svTE finansiell anläggningstillgång
svDF anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt

svTE finansiellt sparande
svDF skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet
svRETE överskottsmål
svAN Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken.

svTE finansieringsanalys
svDF dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten
svRETE statens nettoupplåning
svAN Statens årsredovisning visar hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. statens nettoupplåning har förändrats under året. Förändringen delas in i avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter.

svTE fordringar
svFK Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

svTE futures
svDF terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster
svRETE derivatinstrument, termin

svTE förutbetald intäkt
svDF inkomster från varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats till köparen
svAN Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestationen utförs.

svTE förutbetald kostnad
svDF utgifter för varor eller tjänster som bokförts under året men som ännu inte levererats från säljaren
svAN Beloppet tas upp som tillgång i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år när prestationen erhålls. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet för att kostnadsredovisas kommande år då prestation utförs.

svTE god redovisningssed
svFK Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att sådana beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Bokföring och redovisning i staten ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.

svTE immateriell anläggningstillgång
svDF anläggningstillgång som saknar fysisk substans
svAN Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år.

svTE inbetalning
svDF ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, alltså när ersättning tas emot
svAN Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

svTE indragning
svDF åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas
svAN Bestämmelser om detta finns i budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223).

svTE inkomst
svDF ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten
svAN Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet.
   Termen används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

svTE inkomsttitel
svDF inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, exempelvis skatter. På inkomsttitel redovisas sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

svTE inleverans
svFK Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten eller offentligrättsliga avgifter.

svTE interna mellanhavanden
svDF transaktioner och andra poster (fordringar, skulder etc.) inom exempelvis en koncern
svAN I årsredovisningen för staten menas med interna mellanhavanden de transaktioner och andra poster mellan de myndigheter som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.

svTE intäkt
svDF det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

svTE kapitalandelsmetoden
svFK En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen eller minskningen redovisas som en intäkt eller kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna. Motsvarigheten till dotter- och intresseföretag benämns i staten hel- och delägda företag. Dessa konsolideras i årsredovisningen för staten enligt kapitalandelsmetoden med samma gräns för ägarandelen (minst 20 procent) som den som gäller för intresseföretag i en koncern. I resultaträkningen benämns intäkten resultat från andelar i hel- och delägda företag.

svTE kassamässig redovisning mot statens budget
svFK Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.

svTE kassamässig korrigering
svDF skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken
svAN När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, påverkas posten i stället av skillnaden mellan redovisning mot anslag och anslagsmedel överförda till räntekontot. En kassamässig korrigering uppkommer även när tidpunkten för redovisning mot inkomsttitel inte sammanfaller med betalningen. Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och omvänt, som leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram som en restpost, men det går att urskilja och även göra prognoser på vissa delposter.

svTE konsoliderad bruttoskuld
svDF de samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna och AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra

svTE konsolidering
svFK Del i upprättande av en koncernredovisning. Konsolideringen begränsas i staten till att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna (myndigheterna).

svTE konvergenskrav
svDF krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU), dvs. EU:s valutaunion

svTE kostnad
svDF minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.

svTE löptid
svDF den period under vilken en skuldförbindelse gäller

svTE medgivet överskridande
svDF rätt att, med vissa begränsningar, överskrida ett anvisat anslag
svRETE ramanslag

svTE nationalräkenskaperna
svFK Ett internationellt jämförbart system för statistisk redovisning av hela samhällsekonomin som tas fram enligt regler som är gemensamma inom EU. Ekonomin delas upp på olika sektorer såsom staten, kommunerna, hushållen och företagen. Nationalräkenskaperna används bland annat för beräkningar av BNP.
svRETE bruttonationalprodukten

svTE nettoförmögenhet
svDF skillnaden mellan statens tillgångar och skulder
svAN Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

svTE nettokostnad för statsskulden
svDF kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition
svAN I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlåningsverksamhet.

svTE omsättning
svDF ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms)
svAN I staten menas vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

svTE omsättningstillgång
svDF tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, alltså inte avsedd för stadigvarande bruk eller innehav

svTE option
svDF finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris
svRETE termin
svAN En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång.

svTE periodavgränsningspost
svDF skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod
svAN I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

svTE periodisering
svDF fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt)

svTE premieobligation
svDF obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret)
svAN Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.

svTE primärt budgetsaldo
svDF saldot i statens budget exklusive statsskuldräntor
svRETE statens budgetsaldo

svTE ramanslag
svDF anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit
svAN För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

svTE realekonomiska termer
svFK Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga inrapporteringskoderna (S-koderna) och ligger till grund för beräkning av den statliga sektorn i nationalräkenskaperna och annan ekonomisk analys.

svTE realränteobligation
svDF inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret)
svAN Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.

svTE redovisning mot anslag och inkomsttitlar
svFK De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel. Begreppen utgifter och inkomster har här en generell betydelse. Redovisning mot anslag och inkomsttitlar kan avse såväl kostnader/intäkter som utgifter/inkomster och även betalningar. Se Utgift respektive Inkomst.

svTE refinansieringsrisk
svDF den risk för högre upplåningskostnader som uppkommer när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge

svTE regressrätt
svDF rätt för den som betalat för någon annans räkning att återkräva beloppet av den som ytterst ska stå för betalningen
svAN Exempelvis en borgensmans rätt att av huvudgäldenären få vad han betalat.

svTE resultat före och efter skatt
svFK Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.

svTE resultaträkning
svDF dokument i årsredovisningen som i sammandrag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader
svAN I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten Årets över- eller underskott.

svTE revisionsberättelse med standardutformning
svFK Revisionsberättelse med standardutformning lämnas när revisorn bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.

svTE revisionsberättelse med reservation
svFK Revisionsberättelse med reservation lämnas när revisorn drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att de inte är genomgripande för årsredovisningen eller när revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.

svTE revisionsberättelse med avvikande mening
svFK Revisionsberättelse med avvikande mening lämnas när det finns väsentliga fel som är genomgripande och att årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild.

svTE revisionsberättelse där revisorn avstår från att uttala sig
svFK Revisorn avstår från att uttala sig när den inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis och bedömer att möjliga effekter och oupptäckta fel kan vara både väsentliga och genomgripande.

svTE revisionsberättelse med upplysning
svFK Revisorn lämnar en revisionsberättelse med standardutformning men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

svTE Riksgäldskontorets nettoutlåning
svFK Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter (även affärsverk), statliga bolag, vissa fonder och eventuellt andra låntagare, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även Kassamässig korrigering.

svTE räkenskapsår
svDF den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av 12 månader
svAN Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

svTE räntabilitet på eget kapital
svDF ett företags avkastning på det kapital ägarna har satsat

svTE rättvisande bild
svFK Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.

svTE rörelseresultat
svDF resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt

svTE skuld
svDF befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser
svAN Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

svTE skuldbytesavtal
svSYTE swapp
svDF derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta eller för förvaltning av kronskulden
svAN Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron-/valutaswappar). Därutöver kan swappar användas för att byta räntevillkor, till exempel från fast till rörlig ränta. Upplåning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspappersmarknaden.
svRETE derivatinstrument
enTE swap

svTE soliditet
svDF ett företags betalningsförmåga på lång sikt
svAN Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.

svTE statens budget
svAVTE statsbudgeten
svDF plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår
svAN Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

svTE statens budgetsaldo
svDF skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken)
svAN En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden.

svTE statens lånebehov
svUPTE bruttolånebehov
svDF Statens behov av att låna pengar under en viss period
svAN Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov.
svRETE statens budgetsaldo

svTE statens nettoupplåning
svDF statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning
svAN Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året.
svRETE finansieringsanalys

svTE statliga affärsverk
svDF myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter
svAN År 2014 fanns tre affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket samt Svenska kraftnät.

svTE statliga kreditgarantier
svFK Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen skuld. Med det menas att borgenären (långivaren) kan kräva att skulden ska betalas av borgensmannen (i detta fall staten) utan att först kräva betalning av gäldenären (låntagaren). En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

svTE statsobligation
svDF ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2--17 års löptid
svAN Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.

svTE statsredovisningen
svDF den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten
svAN Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

svTE statsskulden
svDF summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning
svAN Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och realränteobligationer. Den utländska upplåningen sker huvudsakligen via skuldbytesavtal (kron-/valutaswappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer. Statsskulden påverkas förutom av statens budgetsaldo, även av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.
enUPTE commercial paper

svTE statsskuldsränta
svDF räntan på statsskulden
svAN Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt (vid betalning) på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt bokföringsmässiga grunder i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bland annat orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser. Utgifterna för statsskuldsräntorna ingår inte under utgiftstaket.

svTE statsskuldväxel
svDF en av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader
svAN Det finns även kortare löptider.

svTE takbegränsade utgifter
svDF summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket
svAN De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1--27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

svTE termin
svDF finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris
svRETE option
svAN En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång.

svTE tilldelade medel
svDF summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, ändringsbudget, indragningar och omfördelningar
svRETE anslagsbehållningar

svTE tillgång
svDF resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden

svTE tillgängliga medel
svDF summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande
svRETE anslagskredit, medgivet överskridande, tilldelade medel

svTE transferering
svDF omfördelningstransaktion som oftast kännetecknas av att ingen direkt motprestation erhålls
svAN Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag och försäkringsersättningar, oftast via statens budget.

svTE underliggande saldo
svDF statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser
svAN Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

svTE uppbörd
svFK I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen uppbörd för de intäkter som en myndighet tar upp i sin resultaträkning men som den inte får disponera. De utgörs för staten som helhet till allra största delen av skatter och ska redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på statens budget. Se även Inkomsttitel.

svTE upplupen intäkt
svDF intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag)
svAN Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

svTE upplupen kostnad
svUPTE brytdag
svDF kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag)
svAN Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

svTE utbetalning
svDF ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges
svAN Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

svTE utdelning
svDF den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna

svTE utfallet på statens budget
svDF utfallet på de beståndsdelar som ingår i statens budget

svTE utgift
svDF ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligtvis i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas
svAN Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.

svTE utgiftsområde
svFK En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

svTE utgiftsramar
svDF ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutsmodellen, vilket är en ”uppifrån- och nedmetod” för budgetering
svAN Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

svTE utgiftstak för staten
svDF en högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen
svAN Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

svTE valutareserv
svDF de tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Riksbanken

svTE valutarisk
svDF risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan

svTE årets över- eller underskott
svFK Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

svTE årlig revision
svDF Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande
svAN Granskning görs även av om ledningens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

svTE återanskaffningsvärde
svDF den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång

svTE ändringsbudget
svDF ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår
svRETE statens budget
svAN Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

svTE överskottsmål
svDF budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande
